painted Portrait of the painter Pedro Weingartner in 1858 - 1936  Related Paintings of Henrique Bernardelli :. | In the evening | Landscape of Ouro Preto | Maternity | Os Bandeirantes | Motherhood |
Related Artists:
Albertus Pictor
c.1440-1509,English also called Albert Pictor, Albert Målare and Albrekt Pärlstickare (Swedish), is the most famous late medieval Swedish painter, known for his wallpaintings surviving in numerous churches in southern and central Sweden. Albertus was originally called Albertus Immenhusen, after the German town in Hessen of which he was a native. He occurs in Swedish historical sources from 1465, when he was admitted a burgher of Arboga. Eight years later he moved to Stockholm, where, in accordance with current practice, he took over the workshop as well as the widow of a deceased painter. He was a versatile and prolific artist, known to his contemporaries not only for his church wallpaintings, but also as an organist and embroiderer (hence his nickname of Parlstickare, Pearl-embroiderer). More than thirty of his schemes, mostly in a secco technique, are extant, many in the Lake Malaren region, about a third of which bear his signature. Notable examples include wallpaintings at Bromma kyrka, near Stockholm, Lid kyrka, in Sodermanland and Taby Kyrkby kyrka in Taby. Part of his life and work are depicted in the illustrated book, Albert malare och sommaren i Harkeberga (Albert the Painter and the summer in Harkeberga), which describes his painting of the small church of Harkeberga in Uppland (see below).
CODAZZI, Viviano
Italian Baroque Era Painter, 1604-1670 Italian painter. He arrived in Naples about 1634, having almost certainly trained in Rome. He was a specialist in the realistic architectural VEDUTA, and his interest in this theme may have been stimulated in Rome by the quadratura frescoes of Agostino Tassi and by the urban views of Claude Lorrain and Herman van Swanevelt.
marcus larson
Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.